Mer skog i framtidens städer

Skog kan bli ännu bättre integrerad i tätorter. Det visar 30 år av studier i landskapslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Erfarenheterna ska nu samlas i en bok.

Skogsmark är redan i dag den näst vanligaste typen av mark (efter bebyggd mark) i tätortsnära områden, enligt Riksskogstaxeringen. Det är bra, menar många, eftersom trädbärande mark lindrar urbana klimateffekter som hetta och dålig luft på ett effektivt sätt. Grönområden är också viktiga för människors rekreation.

De som planerar och formger stadslandskapet har dock inte alltid kunskaper om hur skogen kan användas optimalt i städer. Därför vill forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp sammanställa resultaten från tester i landskapslaboratoriet under 30 år i en ny bok.
– I framtiden kommer det att bli mycket fokus på mer träd i stadsmiljön, som också blir mer tätbevuxen. Då behövs ny kunskap om hur man designar med träd, säger professor Anders Busse Nielsen.

Planering, utformning och skötsel av skog och andra naturlika miljöer i städer lämnas i dag ofta över till skogsbruksutbildade yrkesgrupper och ekologer. De är bra på att utveckla och sköta naturmiljöer, men saknar många gånger den arkitektoniska och estetiska blicken. Ett viktigt syfte med boken är därför att ge den här yrkesgruppen, och även landskapsarkitekter, nya insikter. Ett mål är också att förbättra möjligheterna till samarbeten mellan yrkesgrupper.

Bokprojektet, som finansieras med 500 000 kronor av forskningsrådet Formas, kommer bland annat att presentera en lång rad exempel på olika design- och skötselkoncept, lovande artsammansättningar med mera. Koncepten har tagits fram i landskapslaboratoriet och även prövats på olika platser i Norden. Exempel från övriga Europa finns också med.

Laboratoriearbetet som presenteras i boken visar exempelvis nya typer av kombinationer av park och skog. Gränsen mellan park och skog avgörs vanligtvis av att det i skog finns ett naturligt markskikt, som inte är en anlagd gräsmatta. En skog innehåller även många inhemska arter, som gran och tall i Sverige. De inhemska arterna är viktiga för den biologiska mångfalden. Men de har det allt tuffare i stadsmiljön, på grund av traditioner och klimatförändringar.
– Att arbeta mer med genomtänkt design av skog i städer kan därför bli en win-win-situation för rekreativa värden och miljövärden, säger Anders Busse Nielsen.