Rapport om framtidens goda stad

Hur kan planerings- och beslutsprocesser för svenskt stadsbyggande bli mer hållbara? Denna och andra frågor analyseras i en ny rapport från Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

Rapporten ”Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser” är en av fyra som publiceras från IVA-projektet Framtidens goda stad, som avslutas i år. Ambitionen med rapporten är att fördjupa och nyansera bilden kring två viktiga och omdebatterade frågor:

1. Vad är det för processer som får våra städer att växa – och vad får det för konsekvenser för den omgivande landsbygden?

2. Vad finns det för drivkrafter eller förändringsfaktorer som redan nu kan bidra till att skapa goda och hållbara städer – och vilken kunskap behövs om dessa verktyg, för att få dem att fungera?

Genom redovisning av statistik slår rapporten bland annat hål på myten om att urbanisering skulle ske på landsbygdens bekostnad. Mellan åren 2000 och 2010 ökade de svenska tätorternas befolkning med 550 000 invånare. 453 000 av dem kom inflyttandes från landsbygden.

Under samma period flyttade 395 000 personer, alltså nästan lika många, i motsatta riktningen – från tätorter till landsbygd. Bara tio procent av den ökade stadsbefolkningen var alltså människor som flyttat in från landsbygden. 90 procent kom från utlandet eller via födelseöverskott.

En annan myt är att arbetslösheten är högre på landsbygden än i städerna. Enligt rapporten är den öppna arbetslösheten i genomsnitt lägre i landets tätbefolkade landsbygdskommuner än i de folkrikaste tätorterna.

Projektet Framtidens goda stad har fyra arbetsgrupper, som kommer att avrapportera under året. De tre andra är ”Positiva utvecklingsspiraler”, ”Flöden i framtidens hållbara städer” och ”Planerings- och beslutsprocesser”.