Så ska nyttobyggnader integreras i samhällsplaneringen

Tillsammans med Harvards universitet har konsultbyrån Tyréns startat ett projekt för att se hur arkitekter bättre kan integrera nyttobyggnader i samhället.

Projektet som pågått mellan 2014-2017 har fokuserat på integration av avfallsförbränning med utgångspunkt i svenska och amerikanska exempel.
– Om man tänker tillbaka för 100-200 år sedan så ritades industribyggnader som låg centralt och där man la ganska mycket krut på estetik och flöden. Men under 1900-talet kom funktionalismen och industribyggnaderna flyttade ut från stadskärnorna och fokuserade mer på bara funktion. Men om man ska förtäta städerna och göra dem mer hållbara så behövs vissa nyttobyggnader. I det här projektet funderar vi över hur man kan få de här byggnaderna att bli någonting som för med sig positiva värden, så att det inte bara blir stora komplex som folk inte vill bo i närheten av för att de dammar eller luktar illa, berättar Elisabet Höglund, hållbarhetskonsult på Tyréns för Aktuell Hållbarhet.

Forskningsprojektet genomförs av arkitekturinstitutionen på Harvard University och Tyréns roll har varit att bidra med avfallsexpertis.
– Dels handlar det om hur avfallsförbränningen vuxit fram i Sverige men också om hela avfallstrappen. Hur ser avfallsflödena ut i världen, i Europa och USA, berättar Elisabet Höglund.

I Sverige är avfallsförbränningen väl utbyggd så här är det inte aktuellt att bygga den typen av anläggningar. Men det finns andra typer av nyttobyggnader som vi kommer att behöva integrera i städerna i framtiden menar Elisabet Höglund.
– Vi har till exempel återvinningsanläggningar som är svåra att placera i samhället. Men avfallsförbränningsanläggning är intressant eftersom det är ett tydligt exempel, ingen vill bo nära en avfallsförbränningsanläggning.

I Harvard-projektet har man bland annat försökt vidga vyerna och ritat hybridbyggnader där avfallsförbränningsanläggningar delar lokaler med andra verksamheter som har en mer positiv konnotation.
– Man har bland annat tittat på om man skulle kunna förlägga en avfallsförbränningsanläggning tillsammans med en moské. Diskussionerna har rört möjligheten att kombinera något som anses smutsigt–avfallsförbränningsanläggningen med något som anses rent-religionen. Det handlar om att spränga gränser för vad som är möjligt, säger Elisabet Höglund.