Vattenbrist ökar behovet av nytänkande

Fler kraftiga skyfall och mer torka, i sviterna av klimatförändringarna, ställer nya krav på samhällets vattenhantering. Det gäller att våga utmana de traditionella VA-lösningarna, menar Åsa Malmäng Pohl, hos konsultföretaget Orbicon.

Extremt kraftiga skyfall lamslog storstaden Köpenhamn under 2010, 2011 och 2014, och har även drabbat svenska städer under senare tid. Det är exempel på extremt väder som kommer att bli vanligare i sviterna av klimatförändringarna. Forskare har observerat att så kallade 100-årshändelser börjat förekomma oftare.

För att hantera de enorma mängder vatten som rinner genom en stad på kort tid under skyfallen, samt spara på vatten till torra perioder, krävs nya lösningar för dagvatten och annan VA. Här kan Sverige lära en hel del av Danmark, menar Åsa Malmäng Pohl, vd hos konsultföretaget Orbicon.
– Det finns nya regler i Sverige om att dimensionera dagvattensystem för 20-årsregn. Men husens hängrännor klarar inte att transportera allt vatten, så det leds inte som tänkt till magasinen utan bara forsar över staden, säger hon.

Utöver de stora vattenmängderna vid skyfallen bidrar även perioder av torka till att problemen med översvämningar blir större. En gräsyta infiltrerar normalt en viss mängd vatten, men om den torkar upp fungerar den snarare som en asfaltsyta.

För att vara bättre garderad mot översvämningar har Köpenhamns kommun bland annat låtit anlägga Tåsinge plats på Österbro. Drygt 1 000 kvadratmeter asfalt och gräsmatta har omvandlats till en grön oas med dammar och växter som kan ta hand om stora mängder vatten.

Regnvatten från de omgivande husen samlas i en underjordisk reservoar och används bland annat till fontäner. Dagvatten från gatorna runtomkring leds till speciella vattenbäddar fyllda med mull som filtrerar vattnet. Det renade dagvattnet blir hygieniskt men ej drickbart.

Marken i parkområdet sluttar ner mot en anlagd våtmark som kan svälja stora mängder vatten. En del av området har extra frodig växtlighet och kallas för regnskogen. Tåsinge plats har också en pedagogisk funktion, då det ger barn och andra besökare möjlighet att se vattnets kretslopp.
– Det här är ett bra exempel på hur man kan utnyttja dagvatten till multilösningar som ger en kreativ miljö och samtidigt klarar 500-årsregn. Folk tycker att det är fint och man sparar vatten, säger Åsa Malmäng Pohl.

Hon menar att det är viktigt att våga utmana traditionella VA-lösningar. Olika samhällsaktörer behöver också lära sig att samarbeta mer. Exempelvis måste de som jobbar med VVS i fastigheter samverka mer med de som projekterar yttre VA. Dessa behöver också arbeta mer integrerat med landskapsarkitekter och biologer.
– Teknik och innovation finns, men det gäller att inte fastna i ett bollande av kostnader. Vi måste se till att alla sitter i samma båt och ror åt samma håll, säger Åsa Malmäng Pohl.